Carlie Harper går bort och jag går ner i vikt

Så har jag precis sett första avsnittet av 2½ men med Ashton Kutcher och kan konstatera att serien kommer att bli sig lik utan Charlie Sheen. Ok, det är knappast en serie som kommer att vinna något dramapris men jag gillar den.

Vid invägningen igår visade vågen att jag gått ner 21 kilo sedan starten. Jösses vad glad jag blev. Jag har kämpat mot 20-kilosgränsen så det var verkligen en stor seger för mig.
Och nu har jag inte halva vägen kvar. Nu är det mindre än halva vägen kvar.

Andra bloggar om: , ,

Hamsterbeteende

Jag har de senaste 15 åren samlat på mig bra att ha grejer till datorer. Nu när jag måste göra plats för en till person i min lägenhet förbannar jag mitt egna beteende. Varje gång jag öppnar en kartong eller tittar i en påse så ligger det en massa dataprylar där. Och eftersom vi nu ska vara miljösmarta går det inte att slänga allt i en hög och köra till tippen. Det ska sorteras noggrant, elskrot för sig, hård plast för sig, mjuk plast för sig och så vidare.

Jag har nu besökt återvinningscentralen i två omgångar. Första gången var den lånade Volvon fullproppad med elskrot och andra gången plast och kartong. Och där emellan har jag gjort flera turer till miljöstationen där jag bor med papper och annat som jag kan lämna där.

Visst känns det lite bittert att slänga sådant som jag har sparat på, men helt ärligt, vad ska jag med RAM-minnen till en 486:a till? Eller en kasse med IDE-kablar? Eller 4 diskettstationer?

Nu slänger jag inte allt som jag gör mig av med. Några saker går till välgörande ändamål och det känns bra.

Men jag visste inte att det rymdes så mycket i min lilla lägenhet.

Jag joggade i 90 sekunder

Efter dagens potatisförsäljning gick jag ut på min dagliga promenad. Det gick bra och jag var inte det minsta trött så efter en stund började jag fundera på att jogga lite. Det försökte jag göra för ett halvt år sedan och då gick det riktigt illa. Jag kom tio steg och sedan stoppade fötter, knän och höfterna försöket totalt.

Nu har jag gått ner en hel del sedan dess så nu var jag sugen på att försöka jogga lite igen. Så på rundan joggade jag en bit, i cirka 30 sekunder, sedan gick jag en stund igen. Det kändes bra så efter en stund joggade jag i ytterligare 30 sekunder. Nu började vänsterfoten protestera lite och även högerknät knarrade lite.

Men jag gillade läget så efter några minuter började jag jogga igen, men nu blev det vilda protester från vänsterfoten, och även högerknät övergick från att knarra lite till att protestera högljutt. Det var helt enkelt för tungt för mig att jogga. Så jag fortsatte promenera vägen hem.

För sex månader sedan kollapsade jag efter 10 steg, nu klarade jag att jogga lite försiktigt några korta sträckor och det kändes som en stor seger för mig. Kilo för kilo blir mitt liv lite bättre.

Andra bloggar om: , ,