Helt färdig

Jag hade fått en förfrågan om jag kunde hjälpa till och köra trimmer på en gård. Och eftersom jag jobbat som både parkarbetare och vaktmästare sa jag ja till uppdraget och räknade med att det skulle gå lätt.

Så nu sitter jag här efter att ha arbetet tre timmar effektiv tid med att gå runt och klippa gräs med en trimmer. Och jag kan knappt röra mig.
Mina ben gör ont, mitt ryggslut brinner av värk och mina fötter svider. Att försöka hålla samma tempo idag som jag gjorde som en tjugoårig parkarbetare var helt klart ett misstag.

Jag kan bara se fram mot en härlig morgondag med en rejäl träningsvärk. Men jag blev iallafall bjuden på en god lunch.

Veterantraktorrally

Sommarsäsongen har börjat i Vadstena och idag var det ett veterantraktorrally som startade vid Slottsgården.

Vi var på plats med en traktornörd av rang, mister Potatis himself. Och det är roligt att gå runt med en kunnig person även om man själv inte är speciellt intresserad av traktorer.

Efter starten blev det kaffe på Slottsgården och ett besök på deras leksaksmuseum där det finns en separatutställning med modelltraktorer.

BM

En gammal BM "planka"

Blöt fläck

Alla maskiner kunde inte hålla helt tätt

Diselmotor

Diselmotor

Startkablar

Det gäller att vara förberedd på problem, startkablarna är med

Kylarprydnad

Kylarprydnad på en gammal traktor

Andra bloggar om: , , , ,

Bilder levererade

Jag har fått iväg mina tio bilder till aday.org nu. Det var inte helt smidigt för deras verktyg för att ladda upp bilder fungerade inte på mitt första försök. Sedan var inte de etiketter som fanns i de olika bildkategorierna helt logiska. Men bilderna är upp och finns på plats bland mängder med andra bilder.

När jag började dagen var jag bekymrad för hur lite tio bilder är. Men eftersom det var en vanlig arbetsdag med arbetsuppgifter att lösa blev det inte tid till så mycket fotograferande som jag räknat med. Men i slutet av dagen fick jag ändå sitta och välja ut ett fåtal bilder från en mängd foton.

Andra bloggar om: , ,

Kameran redo

Kameran ligger redo med laddat batteri och rensat minneskort. Imorgon ska jag fota min dag och delta i aday.org. Jag kommer att använda min systemkamera till de flesta bilderna, men ibland kanske det blir en eller två bilder med mobilen.

Det fina med ett sådant här projekt är just att det inte ställs höga krav på utrustningen. Det som är viktigt och står i centrum är bilden och inget annat.

En av utmaningarna är att ta intressanta bilder från den enkla vardagen. Att ta en spännande bild på till exempel tandborstning eller liknande. Vi får se vad jag lyckas med.

Kommer du att delta?

Andra bloggar om: , , ,

En bluff på Twitter

Twitter används ibland för så kallad phishing- attacker. Nu läser jag runt om på nätet om folk som får meddelanden på Twitter om att någon pratar illa om dem på Twitter. Med i meddelandet finns en länk. Den länken leder till en inloggningssida som uppmanar dig att logga in på Twitter för att se vad någon har sagt om dig.

Det här är en bluff som går ut på att plocka av dig din inloggningsuppgift till Twitter så ditt konto kan användas för att fortsätta lura andra Twitteranvändare att logga in på den falska sidan och på så sätt ge ut sina inloggningsuppgifter.

Det här är en klassisk phishing som går ut på att vi är sociala människor och nyfikna av oss. Intresset för att se vad andra skriver om oss ska få oss att sänka garden och inte reagera på den konstiga inloggningssidan.

Har du drabbats eller misstänker att du har drabbats ska du logga in på ditt Twitterkonto och byta lösenord nu direkt!
Du ser om du är drabbad genom att titta på dina skickade tweets. Är du drabbad skickar du ut meddelanden till dina kontakter om att någon pratar illa om dem.

Andra bloggar om: , , ,

Farmors kaffepanna

När jag var barn besökte vi ofta mina farföräldrar i deras hem i Motala och fikade. De kokte sitt kaffe i en kaffepanna på sin gamla järnspis.

Det var farmor som introducerade mig till att dricka kaffe. Fast det var nog mer kaffegrädde än kaffe till att börja med. Jag fick en skvätt kaffe i mitt glas efter att jag druckit upp min saft och så öste jag på med socker och kaffegrädde. Det var gudomligt gott och än idag älskar jag kaffe fast jag har skippat grädden och ofta hoppar jag över sockret också.

En annan specialitet farmor hade var hennes hembakade vetebullar. Bakade även de i vedspisen. De var fantastiskt goda och jag älskade dem. Och vid varje fika fanns det lite fler bullar på fatet än vad som gick åt. Och dem fick jag alltid äta upp.
Fast min pappa brukade grymta lite missnöjt och försökte övertyga mig att man bara fick ta en bulle. För det kunde finnas andra som ville ha fler bullar. Men varje gång sköt farmor fram kakfatet med bullarna till mig och sa åt mig att ta de sista bullarna.

Så en gång försökte min pappa fostra mig genom att helt enkelt ta de sista bullarna till sig själv och sin bror så jag blev utan. Men då gick farmor helt enkelt och hämtade två bullar till och gav mig.

Men det stora var kaffet. När jag var riktigt ung malde farmor bönorna själv i en liten kaffekvarn. Sedan hamnade de i den magiska kaffepannan som kokades på vedspisen. När kaffet kokat upp ställdes pannan lite åt sidan för att sumpen skulle få sjunka till botten innan man serverade kaffet. Och när kaffet serverades fick pannan absolut inte skakas! För då  fick man en massa sump i koppen.

Så under uppväxten var just kaffeserveringen något spännande och till slut fick jag förtroendet, efter en hel del tjat, att server påtår. Redan innan jag kommit halvvägs från spisen där kannan stod till bordet började min farfar protestera för fullt.
- Nej, nej nu skakar han på pannan, det blir bara sump.
Men farmor sa åt honom att vara tyst och såg till att jag fyllde på i alla koppar. För hemma hos farmor och farfar var det farmor som bestämde.
Farfar drack sitt kaffe med många suckar om att det mest bara var sump.

Det är nu många år sedan mina farföräldrar gick bort. Först farfar och sedan farmor. När vi tömde huset plockade vi bara med sådant som vi ville behålla eller sådant som ansågs värdefullt. Resten togs om hand av företaget som köpt hus och tomt eftersom de skulle riva huset och bygga nytt.

En dag när rivningen hade börjat gick jag förbi huset och tittade in i hålet där köksfönstret hade suttit. I köket låg det ett tjockt lager av damm och smuts. Möbler och köksskåp var borta. Men den gamla vedspisen var kvar och mitt på den stod farmors gamla kaffepanna. I det rivningskaos som rådde i huset såg den nästan blank och skinande ut på sin plats på spisen.

Det var det sista jag såg av huset och kaffepannan. Jag passerade först igen flera år senare när huset och de gamla fruktträden var borta och ersatta med flera nya hus. Men då och då när jag känner lukten av kaffe flyttar mitt minne mig tillbaka till farmor och farfar och deras gamla kaffepanna.

Andra bloggar om: , , , , ,