En man som heter Ove av Fredrik Backman

Efter att läst Fredriks blogg en tid var figuren Ove inte okänd för mig. Så jag köpte boken med inställningen att det var en humorbok. Och visst är den full av humor men även mycket sorg och kärlek.

Boken ”En man som heter Ove” handlar inte helt förvånande om en man som heter Ove. Han är en man som gör saker på rätt sätt och går inte runt och flinar i onödan. Ett karaktärsdrag som gett honom ett rykte om att vara bitter och tjurskallig.

Men det är också en bok om villkorslös kärlek, saknad, kampen mot överhögheten i form av myndigheter och att man ibland måste erkänna att man har haft fel, även om man har haft fel jävligt länge. Boken handlar även om Sonja, Oves livskamrat och hennes stora påverkan på Oves liv.

Det är en känslosam bok som jag sträckläste. Och min bild av Fredrik Backman som författare har fått ytterligare en nyans. Nu måste jag läsa hans andra bok ”Saker min son måste veta om världen”.

Andra bloggar om: , , , , ,

Ingen influensa

Ok, jag har tydligen ingen influensa, feber har gått ner och jag mår mycket bättre. Fast jag har fortfarande ont i halsen. Och jag blir snabbt trött.

Det blev ingen film idag, jag valde istället att använda en del av mitt presentkort på Bokia som jag fått i julklapp. Jag köpte boken ”En man som heter Ove” av Fredrik Backman. Jag gillar Fredriks skrivande i tidningen Café och hans blogg (som jag glömde att föra upp på min lista med bloggtips på nyårsnatten.). Så jag har höga förväntningar på den här boken.

Jag var på Ica Maxi i Motala och där tittade jag på deras utbud av färdiglagad mat. Samtidigt var en äldre man, i lite äldre än min pappa, där. Vi började prata om den färdiglagade maten som vi båda gillar och tycker att de har ett acceptabelt pris. Och jag fick ett tips på att äta söndagsmiddag på lasarettet i Motala, endast 60 kronor och man får äta så mycket man orkar. Jag får väl se till att testa detta tips en dag.

För övrigt blev det en stillsam lördag med lite shopping och en massa vilande.

Förkylt

Så avslutar man årets första arbetsvecka med en förkylning. Efter jobbet var det bara att lägga sig på soffan under en filt och tycka synd om sig själv. Jag har ont i halsen och huvudet och fryser. Hoppas bara att det inte är början på någon influensa. Nu när svininfluensan tydligen gör sitt återtåg.

Så det blir en stillsam helg hemma, ingen resa till Stockholm, ingen hård träning. Så det får väl bli lite film hemma i soffan istället.

Plankan i procent

Via Bloggportalen hittade jag en rolig utmaning på bloggen Upp & hoppa. Det handlar om att göra övningen plankan och förbättra sig under januari och tävla om sin förbättring i procent. Nu kanske man inte gillar tävlingar men man kan alltid se det som en möjlighet att mäta sin förändring mot andras.

Jag började idag den 3 januari och började med tiden 1 minut och 34 sekunder. Ingen höjdartid så jag får ligga i och träna under resten av månaden.

Andra bloggar om: ,

Seg, segare, segast

Om det var tungt och segt att komma igång igår var det inget mot hur det var idag. Hela dagen har varit motig och långsam. Det kändes som dagen aldrig ville ta slut. Det blev inte bättre av att jag hade ont i mina ben som om jag hade träningsvärk, och så fick jag ont i halsen. Hoppas nu att jag slipper influensan.

En sak som blir väldigt tydlig en dag som denna är att många människor är lediga. Jag har jagat leverantörer men de flesta är lediga. Och jag blir avundsjuk, jag hade också gärna varit ledig några extra dagar till.

Jag har de senaste dagarna svurit över min viktuppgång de två senaste månaderna. Svullanden av julmat och julgodis har satt sina spår. Men jag har tagit mig i kragen och börjar med mina träningspass igen och jag har börjat tänka mer på vad jag stoppar i mig. Och som ett avskräckande exempel kan man tydligen använda Gerard Depardieu, en vikt på 154 kg är inte att leka med.

Mycket måndag mitt i veckan

Så är det måndag igen, fast kalendern envist hävdar att det är onsdag. Efter en lång och skön julledighet var det lite tungt att gå upp och ta sig till jobbet idag. Och nu har snön smält undan så det är helt svart på morgonen när man ger sig iväg. Men även isen har smält bort så man kan gå igen utan att riskera att åka i backen vid varje steg man tar.

På jobbet tog det en stund innan hjärnan nådde någon form av marschtakt. Jag bar iväg och låste in band som inte var verifierade så jag fick gå efter dem igen. Men man får vara glad att man endast har lite virrighet att stå ut med, jobbade man på Nordea idag hade man nog större problem nu när deras webb krånglar igen.

Och idag när man måste sitta inne och jobba skiner solen för fullt utanför fönstret. Solvärmen i fönstret väckte tydligen en liten nyckelpiga som nu förvirrat flaxar fram och tillbaka bland mina lysrör.