Renoveringsdags?

Jag läser i Expressen att många väljer att använda julhelgen till ett renoveringsprojekt. Nu har jag själv inga sådana planer. Men det fick mig att fundera på mitt egna kök.

Jag har inte gjort en enda ändring i mitt kök sedan jag flyttade in för många år sedan. Så köksluckorna har den färg tidigare ägare har valt. De är gröna med bruna knoppar. Inte direkt en sexig kombination. Även bänkskivorna och listerna är bruna.

Och tapeten har verkligen sett sina bästa dagar. Det saknas till och med en liten bit tapet vid dörrkarmen. Den lossnade när jag tog ner plast jag tejpat upp för att dammskydda köket när badrummet renoverades.

Så när jag läste artikeln om renoveringar började jag fundera på vad jag kan göra här hemma. Till att börja med vill jag byta färger. Nu inser jag att de bruna bänkskivorna inte blir lyckade om man målar över dem, de är idag oljade träytor. Så de får bli kvar. Och då sparar jag nog även listerna i den mörkbruna färgen för att få ett sammanhang.

När det gäller luckorna och tapeterna vill jag ha en ljus färg. Inte helt vitt utan något ljust som ljusgrå eller ljusblå. Jag vill inte ha något kraftigt mönster på tapeten. Enkla enfärgade tapeter gillar jag.

Mitt lilla kök

Mitt lilla kök, i färgerna grönt och brunt

En intressant artikel

Jag hittade en intressant artikel i Expressen. Det handlar om en tjej som har gått ner 44 kilo på ett år. Artikeln intresserar mig då hon har gjort den viktresa som jag är mitt i just nu.

För cirka ett halvår sedan insåg jag att det liv jag levde med en stadig viktökning inte var hälsosam. Eller rättare sagt människor runt omkring mig tvingade mig att inse det. Och med hjälp av en vän ändrades mina kostvanor och jag började promenera varje dag. Och det har gett resultat!

Samtidigt som halvårsstrecket närmar sig närmar sig min viktnedgång 20 kilo. Så om jag har samma viktutveckling som tjejen i artikeln kommer även jag lyckas gå ner runt 40 kilo. Och allt det här utan konstiga dieter.

Varje dag går jag minst en timma efter jobbet, undantaget är de dagar jag jobbar som potatisplockare. Ibland är jag duktig och går stavgång i en halvtimma på morgonen innan frukosten, men det sker mer sporadiskt.
Jag undviker socker, både i maten och dryck. Jag har alltid älskat att sätta i mig fikabröd och kakor, men det undviker jag nu. Och söta drycker som Cola är helt bannlysta, och så dricker jag mindre öl. Jag undviker fet mat och sätter i mig mycket grönsaker vid varje måltid. Och så dricker jag mycket vatten och grönt te.

Jag väger mig på söndagsmorgonen. Och förutom enstaka veckor är det en stadig viktnedgång. Samtidigt händer konstiga saker, som att en vecka gick jag upp ett kilo men var tvungen att dra åt svångremmen ytterligare ett hål. Det är inte helt rätt att hänga med i skallen vad som händer med kroppen. Gamla kläder långt in i garderoben börjar passa igen samtidigt som de kläder jag har på mig passar allt sämre. Men jag vill inte köpa nya för jag vet inte hur länge de passar. Det är faktiskt lite stressande.

Andra bloggar om: , , ,

En del människor får mig att tänka efter

Jag läser att Lasse Bengtsson, känd från TV4, ska vid 58 års ålder lämna jobbet som journalist och bli informationssamordnare åt Svenska Afghanistankommittén. Jobbet innebär att han flyttar till Kabul i Afghanistan. Rakt in i ett brinnande krig.
Och han tycker det är oemotståndligt.

När jag läser om Lasse känner jag något som påminner om svartsjuka. Inte så att jag är avundsjuk på jobbet eller flytten till Kabul. Men han gör något som jag troligtvis aldrig kommer att göra.

Jag ä snart 40 år och har nu uppnått det mesta som min pappa fostrade mig att anse vara viktigt i livet. Jag har en trygg tillsvidareanställning, egen lägenhet, hemförsäkring, livförsäkring och gud vet vad. Och sådant riskerar man inte att förlora hur som helst. I alla fall inte enligt min uppfostran.

Fast när jag läser om Lasse kan jag inte låta bli att fundera, det kanske finns något större, viktigare, intressantare där ute. Något som min pappa inte tänkte på när han uppfostrade mig.

Fast när Lasse flyttar till Kabul lär jag gå till mitt jobb som vanligt, och när Lasse flyttar tillbaka till Sverige går jag nog fortfarande till mitt jobb. Kanske inte exakt det samma men i samma linje. Och så lär det fortsätta. Trygghet.

Artiklar om Lasses flytt i Aftonbladet och Expressen.

Den perfekta presenten?

Jag har själv aldrig sett filmen Twilight men folk runt mig, då i huvudsak kvinnor tjatar om hur bra den är.

Expressen har nu hittat den perfekta presenten för någon av dessa kvinnor. I alla fall om man kan ta det med glimten i ögat. En vampyrdildo som kan läggas i frysen för att man ska kunna få den rätta känslan av att ha sex med en vampyr. Som tydligen ska vara kallt och jävligt enligt de som vet.

Det finns ingen gräns på vad man kan hitta på. Och sex säljer, alltid! Så det finns säkert en marknad för den här produkten.

Andra bloggar om: , , , , ,

Fejkade bilder och dålig källgranskning

Det har varit en dålig dag för Aftonbladet. Med stora bokstäver basunerade man ut på sin hemsida att man som enda svenska media kunde publicera en bild med president John F Kennedy på en båt med en bunt nakna kvinnor.

Problemen började redan i artikelns kommentarsfält började spydiga kommentarer komma om att mannen på bilden var en så kallad look alike och bilden hade publicerats i tidningen Playboy på sjuttiotalet.

Sedan backar Aftonbladets källa, TMZ, och erkänner att bilden troligtvis är fejk. Sedan konstaterar Playboy att det är en av deras bilder från 1967, fyra år efter att presidenten dog.

Aftonbladet försöker då rädda ansiktet och skriver om artikeln till en ”vad som kunde ha varit” och låtsas som det regnar. Det går inte längre att lämna några kommentarer till artikeln.

För att strö salt i såren publicerar Expressen originalbilden i färg på sin webbplats och påpekar att medier världen över blev lurade.