Julen har börjat

Det har sina sidor att leva med en Filippinska. Nu har julen redan börjat smyga sig in i våra liv. Vi streamar TV från Filippinerna och där har man nu börjat spela julsånger för fullt i programmen. I gallerior har man redan börjat placera ut julpynt så jag börjar få bilder därifrån på allt pynt.

Med tanke på att det är cirka fyra månader kvar till julen infaller räknar jag med att det kommer att bli tjatigt fram tills dess.

Och så börjar det dra ihop sig till val. På jobbet ser jag en massa människor som förtidsröstar, så en stor del av väljarkåren verkar passa på att förtidsrösta det här valet. Själv har jag svårt att komma till ett beslut. Jag tycker ett antal partier har bra idéer. Men än har jag ju tid på mig att komma till ett beslut. Jag tycker i alla fall att det är lättare på riksnivå än vad det är på kommunal nivå.

Andra bloggar om: ,

Tyfonen Glenda

Nu har det blåst nere på Filippinerna igen. Inte så illa som det var förra november men rätt rejält ändå.
Och den här gången drog tyfonen fram rätt över mina svärföräldrars hem. Det såg till en början ut att inte bli så farligt då den första varningen var en etta, det är typ regn och blåst. Men under tisdagen steg varningen först till två och sedan till tre.

Vi satt framför vår dator under tisdagskvällen och följde twitterflöden med uppdateringar varefter Glenda drog fram över Filippinerna, så vi visste ungefär när det var som värst för mina svärföräldrar och när de förlorade elen. Och så började det komma varningar om höga vattenflöden. Så det blev en orolig natt.

På morgonen kunde vi följa hur Glenda lämnade fastlandet och bilder på förödelsen började visas på Internet. Jag så att ett stort köpcenter jag besökte i Santa Rosa hade fått en vägg förstörd och hur träd låg över vägen som jag åkte ett antal gånger under mitt besök, och en massa omkullblåsta elstolpar. Men vi fick inte någon kontakt med svärföräldrarna, ingen aktivitet på Internet och telefonen gick inte att nå när vi ringde.

Rapporterna från Filippinerna var ändå lugnande, inte så många dödsoffer och vattnet vid mina svärföräldrars hem steg aldrig. Men en massa rapporter om att området till 70% saknade el.

På kvällen fick vi besked om att allt gått bra. Alla familjemedlemmar har klarat sig välbehållna och huset står kvar, men en liten bit av taket över grovköket saknas.

När man tror att allt är över kommer det nu varningar om att nya lågtryck byggs upp utanför Filippinerna och fler tyfoner kan komma snart.

Nuvali, Filippinerna

Min frus bror och en kusin har börjat sina nya karriärer som lägenhetsförsäljare i Filippinerna. Det handlar om att sälja lägenheter i ett blivande bostadskomplex i området Nuvali i Laguna, Filippinerna. Det är inget enkelt jobb och all betalning bygger på försäljningsprovision. Och självklart är konkurrensen stenhård.

Vi vill självklart stötta dem så gott vi kan. Men vi kan självklart inte lägga upp 1,3 miljoner pesos och köpa den billigaste lägenhetstypen. Det vi kan göra är att hjälpa till med marknadsföringen, så vi fixade en domän extra till mitt webbhotellkonto och använde tre kvällar till att bygga en webbplats med hjälp av plattformen Joomla. Resultatet blev webbplatsen nuvali.info. Nu hoppas vi bara att trafiken ska slå i taket och orderna rasa in ;) så våra släktingar blir rika.

Om inte annat var det roligt att snabbt och enkelt bredda deras marknadsföring på ett sätt som de själva inte hade tänkt på.

skärmdumpå på nuvali.info

Det här är en skärmdump av startsidan på nuvali,info.

Det händer saker

Min trasig soffa har reklamerats och försäljaren meddelade snabbt att stommarna ska bytas. Men de behövde kvitto och bild på soffan för att få till rätt kombination och färg på soffan, så det skickade jag in idag.

Och så fick jag ett rek. på posten idag. Det kom från den Filippinska ambassaden i Norge. Nu är jag registrerad som gift även i Filippinerna. Min fru är mycket nöjd med det.

På jobbet håller vi på att gå i mål med ett roligt projekt. Det började som en liten fundering på ett problem som fanns ute i verksamheterna i torsdags förra veckan, och nu är det nästan en färdig produkt. Vi behöver bara finputsa lite på gränssnittet och skapa dokumentationen.

Kunde jag nu bara bli av med den här envisa förkylningen som förföljer mig vecka efter vecka vore livet riktigt gött att leva.

En vecka under isen

Förra veckan var ingen bra vecka. Jag fick gå hem från jobbet på tisdagsmorgonen på grund av illamående. Sedan tog det verkligen fart. Jag blev dålig i magen, kräktes, diarré, fick feber och fruktansvärt ont i halsen.

Så jag låg i sängen större delen av veckan, ynklig och eländig. Och ska jag vara helt ärlig känner jag mig fortfarande lite svag. Varje gång jag gör något ansträngande rinner svetten i strida strömmar utmed min rygg. Och jag måste sätta mig ner och hämta andan.

Men nu är jag igång igen och har idag kört en massa grejer till återvinningscentralen. Det är otroligt vad skräp man har liggande hemma. En trasig kaffebryggare i ett skåp och en trasig dammsugare i ett annat skåp. Till och med en gammal rostig grill i källaren lyckades jag bli av med. Det blev ett helt billass att köra iväg.

Jag har fortfarande lite möbler att göra mig av med men det ska jag skicka iväg till någon välgörenhetsorganisation så de kommer till ny nytta.

Och så har jag tryckt på publiceringsknappen för en ny webbplats. Min fru vill hjälpa sitt hemland Filippinerna på något sätt. Och eftersom jag inte kan så mycket mer än IT blev det till att bygga en ny webbplats om turism på Filippinerna. Den är fortfarande lite under konstruktion men frugan ville så gärna att den skulle startas så besökarna kan börja trilla in. Så alla är välkomna att besöka filippinerna.org.

En vecka i Sverige

Jag landade hemma i Sverige tidigt på morgonen förra lördagen. Det är inte mycket folk i rörelse på Arlanda kvart över sex en lördagsmorgon. Men flygbussarna går som vanligt så det var enkelt att ta sig in till Stockholm.

Jag hade räknat med att sova en hel del på flyget hem, precis som jag gjorde på min resa ner. Men jag lyckades bara sova någon enstaka timme på de två flygen. Så när jag landade i Sverige mådde jag inte så bra. Min ursprungsplan var att stanna i Stockholm under lördagen var det bara att glömma. Istället tog jag bussen hem på morgonen. Inte lyckades jag sova något på bussen heller. Vilket resulterade att jag hade en total restid på cirka 30 timmar med ungefär tre timmars sömn. Så på kvällen fick jag blackouts där jag bara försvann under kortare perioder. Jag sov rejält den natten.

Veckan som följde var tung. Jag hade svårt att få ordning på dygnsrytmen. Det tog mig hela arbetsveckan att komma på fötter igen. Aldrig har väl flextiden varit så tacksam som den gångna veckan.

Det blev även lite tjatigt att svara på frågan om hur det har varit. Alla har sett bilderna från tyfonens härjningar på Filippinerna och undrade hur jag hade drabbats. Det var en och annan som nästan såg lite besviken ut när jag sa att jag inget märkt av tyfonen.

Förkyld blev jag så klart när jag kom hem, och så fryser jag något otroligt. Jag vet inte hur jag ska vänja mig vid vinterkylan. Och då var jag bara borta två veckor, men vad snabbt man vande sig vid tropiskt värme.

Och så längtar jag tillbaka. Jag saknar all underbara människor jag lärt känna, maten, värmen, jag det blir en lång lista om jag ska räkna upp allt. Jag måste åka tillbaka snart.