Ajajajaj

Jag gjorde något mycket dumt sent igår kväll. Jag lyckades bryta min vänstra lilltå hemma i köket.

Precis innan jag skulle lägga mig ställde min sambo en fråga om vår äggkokare och jag stegade ut i köket för att hämta ett mått och visa henne. På vägen in i köket tar jag ett snedsteg i tröskeln och min vänstra lilltå slår i med full kraft i dörrkarmen. Det gjorde ont, riktigt ont.

När jag tittar ner mot foten ser jag först inte lilltån, för den har vikt sig ut i nästan 45 grader från foten. Bara den synen gjorde ont.
Men efter några sekunders funderande på läget fick jag fatt på lite kirurgtejp och drog tån rätt och tejpade den mot nästa tå så den blev liggande rakt igen.

Informationen från sjukvårdsupplysningen är att man inte gör något åt brutna tår. Möjligtvis att man lägger lite lokalbedövning om man måste dra tån rätt. Men eftersom jag redan gjort det själv var den insatsen avklarad. Kvar är att hålla koll på tån som den svullnar väldigt kraftigt och/eller blir blå. Och att den inte börjar peka i en ovanlig vinkel.

Morgonen efter kan jag konstatera att tån bara är lite svullen och den enda blå jag ser är ett litet blåmärke på sidan av tån. Jag kan till och med vicka på tån och spreta med alla tår på foten. Men ont gör det.

Så med tejpad tå sitter jag nu och tycker synd om mig själv. Och mitt stora problem är nu att jag inte ska kunna hålla tempot uppe med mitt promenerande. Men det ska gå att belasta tån normal även om det gör ont så jag kanske kan komma igång rätt snabbt igen.

[tags]tå,bruten,ont,tejp[/tags]