Ibland blir en gammal cyniker som jag överbevisad om att det fortfarande finns goda människor.
Min sambo tappade sitt busskort i onsdags, någonstans mellan skolan i Motala och bussen hem till Vadstena försvann kortet. Ett nytt periodkort med nästan hela 30 dagar kvar. Ett kort med ett värde på 695 kronor. Jag behöver knappast påpeka att det inte var några glada miner hemma hos oss den dagen.
Vi pratade lite fram och tillbaka om var kortet kunde ha försvunnit och kom fram till att det antingen tappades på lokalbussen eller på promenaden mellan lokalbuss och landsvägsbussen. Så Östgötatrafiken tipsade oss att ringa till entreprenörens bussgarage och fråga om kortet fanns på deras hittegodsavdelning.
Så jag ringde igår. Inte det minsta optimistisk. Men så fort jag berättat vilket kortnummer vårt kort har säger mannen i andra luren att, jovisst kortet ligger här.
Så någon god och ärlig människa har hittat kortet på bussen, gått fram till chauffören och lämna in det upphittade kortet.
Det är nästan så jag börjar tro på mänskligheten igen.
[tags]buss,kort,tappa,hitta,hopp[/tags]
Yue
Im not that surprised that some one found the card and submitted it. My friend got her wallet back in this way. I have confidence on people living in this country more than my “beloved” country. Humanity comes from good socialism.