IQ?

Min brevbärare är en elak djävel eller en knäpp typ eller en otäck kombination av både dessa typer.

Jag kom hem från jobbet idag med stora förväntningar. Jag visste att den penna jag beställt skulle finnas i posten. Och mycket riktigt låg det ett litet paket i min postlåda när jag öppnade den. Glatt tog jag tag i det och försökte dra ut det.

Dunk sa det, och inte fick jag ut paketet. Lite förvirrad försökte jag dra ut paketet igen, dunk, dunk, hörde jag men inget paket kom ut från postlådan.

Mycket förvirrade tittade jag in i min postlåda och inser att mitt paket inte kan komma ut ur min postlåda genom luckan. Det är cirka 5 millimeter för stort. Det hjälper inte att jag roterar paket, det är helt enkelt för stort att komma igenom luckan till min postlåda.
Så här står jag nu med handen runt ett paket precis som apan i djungeln håller äpplet i burken tills jägaren kommer och skjuter den.

Jag börjar bli lite irriterad och funderar på hur brevbäraren fick in paketet. Efter lite orientering runt postlådorna inser jag att brevbäraren inte stoppar in posten i den lucka jag använder för att hämta ut den. Nej, brevbäraren öppnar hela fronten för alla brevlådor och slänger in posten. Och då behöver brevbäraren inte ta någon hänsyn till hur stort min lucka är.

Jag funderar lite snabbt på att med våld rycka ut paketet men inser att jag troligtvis kommer att skada min nyinköpta penna, så den idéen lägger jag ner snabbt.

Nästa idé är att försöka öppna paketet. Det går inget vidare för det är väl inpackat med förpackningstejp.

– Aha, tänker jag. Jag kan ta en nyckel ur min nyckelknippa och slita upp tejpen.

Så jag försöker dra ut nyckeln, men icke. Det visar sig att man måste stänga och låsa luckan innan man kan få loss nyckeln.

Men inte ger jag upp. Jag har en nyckelknippa till i en av mina fickor. I den finns mina arbetsnycklar. Så jag sliter fram den som Crocodile Dundee sliter fram sin kniv i filmens värld. Och så går jag loss på paketet.
Jag försöker hålla fast paketet med en hand samtidigt som den handen ska hålla luckan uppe och den andra handen ska slita upp en seg tejp utan att slinta och slita upp skinnet på den andra handen. Det går lite halvdant men till slut har jag fått loss tejpen och kan börja tömma paketet.

Det första jag får ut är emballage bestående av två uppslag från kulturdelen i Göteborgsposten den 29 augusti. Därefter kommer följesedeln, tätt följd av en smal förpackning med pennan och sedan påfyllningbläcket.

Så kunde jag trycka ihop själva kartongen utan att skada innehåller och med ett kraftigt ryck fick jag ut den.

Så var det bara att plocka ner paketets innehåll i själva paketet igen. Stoppa på mig arbetsnycklarna och stänga och låsa luckan.

Väl uppe i min lägenhet pustar jag ut och kan konstatera att jag lyckats klämma mig några gånger under striden med paketet.
Men jag fick ut mitt paket!

Paketet så nära, men ack så avlägset.

Här står jag och vägrar att släppa paketet.