Vi skulle flytta några virtuella servrar på jobbet idag. Ett jobb som vi räknade skulle ta cirka 2 timmar, så vi sa till användarna att det skulle ta tre timmar för att få lite marginal.
Det tog fem och en halv timma att bli klara.
Nu är det inget tungt jobb att göra, man sitter och väntar på att serverparken ska bli klara med sin mystiska magi och tala om att nu går det bra att starta den flyttade servern. Men eftersom man måste sitta beredd att agera om något går fel blir det ett långdraget väntande. Ett väntande då man tittar på ett litet streck som sak indikera hur långt jobet har kommit. En procent var tionde minut. Och inte blir det bättre av att servern så fort den går igång beslutar sig för att köra en diskcheck under uppstarten.
Så jag kom hem runt klockan elva på kvällen. Imorgon har jag ett webinar klockan åtta, så det blir ingen sovmorgon. Och flextimmarna i tidsbanken bara växer. Jag undrar om jag någonsin hinner ta ut alla dessa timmar innan jag slutar på mitt arbete.
Och så har jag fortfarande lika ont i min hals.
Men imorgon är det fredag, och det är roligt 🙂
Anna
Det låter jättespännande, jag associerade helt annorlunda när jag läste din rubrik. Du skulle göra dig bra som rubriksättare på Aftonbladet eller nåt.. 😛