Min mormor har gått bort. Hon var gammal och var sjuk den senaste tiden. Senast jag träffade henne pratade hon bara om vilket eländigt liv hon levde.
Nu är hon borta och jag sitter här och tänker på alla minnen jag har med min mormor.
När vi var små var hon barnvakt åt mig, min syster och mina kusiner. Vi åt frukost tillsammans i mormor och morfars radhuslägenhet på Pilgrimsvägen, eller Pumpen som området kallades i folkmun. Där satt vi fyra kusiner runt bordet, ja vi var bara fyra kusiner på den tiden, och åt frukost tillsammans. Jag minns med klarhet hur hennes rågbröd med medwurst smakade.
Och hur morfar petade sig i örat med kaffeskedens skaft och sa, “jag dör snart”. Mormor var inte det minsta road av det.
När jag var lite äldre cyklade jag med mormor och morfar bland de små kyrkbyarna runt Vadstena. Vid varje hus vi passerade hade mormor eller morfar något att berätta om de som bott där tidigare eller olika händelser kopplade till de olika gårdarna. Tänk om jag då hade varit förståndig att skriva ner alla deras berättelser. Man hittar inte den informationen i historieböckerna. Nu när snart hela deras generation är borta försvinner alla dessa historier från vardagslivet för alltid.
När jag hade flyttat till min första lägenhet ringde alltid mormor varje gång hon hade bakat och frågade om jag ville ha lite bullar och matbröd, och det ville jag alltid.
När jag flyttade in i min nuvarande lägenhet blev jag granne med mormor och morfar. Jag hamnade i lägenheten rakt ovan dem. Och introduktionen till tvättstugan stod mormor för. Den djupaste genomgången handlade om städningen av tvättstugan när man var klar. Det gick inte för sig att ett av mormors barnbarn fuskade med städningen. Och det sitter i än idag när jag har tvättstugan.
Då jag köpte lägenheten hade det varit lite problem med tidigare ägare och andrahandsuthyrningar. Men när jag flyttade in fick alla grannar veta att nu fanns det inget att oroa sig för. Mormor berättade för alla att det var hennes dotterson som skulle flytta in.
Nu är det bara minnen kvar. Trevliga och varma minnen. Jag är säker på att mormor och morfar nu har förenats igen.
