Jag har rest från mörka och kalla Sverige till varma och soliga Filippinerna. Det är en lång resa och jag måste erkänna att det var rätt så jobbigt.
Jag började med att lämna Vadstena kvällen innan mitt flyg och tillbringade natten på ett hotell i närheten av Arlanda. Så här i efterskott kan jag konstatera att det var ett smart drag. Jag hade haft det ännu värre om jag suttit på tåg eller buss i några timmar innan jag gick på första flyget.
Jag flög med Qatar Airways från Stockholm, med en mellanlandning i Doha. Så första flygresan var på fyra och en halv timma, sedan var det lite över tre timmars väntan i Doha. Och sedan flög jag i cirka nio timmar till Manila på Filippinerna.
Första resan gick bra, jag var utvilad och maten ombord var klart godkänd. Personalen var proffsig och trevlig. Filmerna ombord var ok och planet var inte fullsatt så sätet bredvid mig var tomt och fungerade som avlastningsyta.
Väntan på Doha var långtråkig. Nu hade jag turen att det bara handlade om några timmar, på vissa andra turer får man vänta åtta till 24 timmar på flygplatsen.
Det finns inte mycket att titta på, några butiker som säljer lyxvaror som parfymer och elektronik finns, samt några matserveringar och souvenirbutiker.
Andra resan var riktigt jobbig. Redan när vi taxade ut mot startbanan började jag få ont i ena benet av att sitta ner. Jag är rätt så lång och har svårt att få plats med benen på flygplan. Det blev att ha en hel del sittande gymnastik med ben och fötter på inledningen av resan för att få fart på blodcirkulationen. Sedan var jag så trött att med hjälp av ett par öronproppar och ögonskydd som flygbolaget tillhandahöll somnade jag. Nu sover man inte så bra när flyget skapar och personer rör sig i gången och buffar till en då och då. Men jag fick några välbehövliga timmars sömn.
Maten som serverades på den här flygningen var ingen höjdare. Min stolsgranne och jag valde två olika rätter, han tog fisk och jag tog biff, båda serverades med ris. Vi kunde konstatera när vi fått maten att både rätterna såg ut och luktade likadant. Och det smakade inte speciellt bra.
Som avslutning fick vi vänta en halv timma i luften ovanför Manilas flygplats.
Jag var inte i vidare gott skick när det var dags att lämna flygplanet. Alla timmar i ett flygplan med böjda knän och dåligt med sömn tog illa på mig. Så illa att jag tydligen glömde min mp3-spelare på flyget.
Sedan var det dags för Manilas flygplats. En trång flygplats med rykte om sig att vara världens sämsta. Här var det först passkontroll där jag enligt uppgift skulle uppvisa en flygbiljett som avgick inom ett visst antal dagar för att direkt få ett korttids visa. Tjänstemannen vinkade lite avvärjande mot min biljett och sa att det räckte om jag talade om hur många dagar jag tänkte stanna.
Sedan var det dags för tullen. På flyget hade vi fått fylla i en tulldeklaration. Där stod det att man bara får föra in 10000 pesos in i landet utan nationalbankens tillstånd. Alltså tog jag det säkra före det osäkra och deklarerade att jag hade för mycket pengar med mig, jag hade 14000. Så jag la upp min tulldeklaration på disken och tulltjänstemannen tittade lite förvirrad på den och sedan på mig. Jag förklarade att jag hade lite för mycket pengar med mig och hade upptäckt det först på flyget när man gav mig tulldeklarationen. Tjänstemannen löste problemet enkelt, han sa; ok gör inte om samma misstag igen och vinkade förbi mig. Snabbt och enkelt.
Sedan kom det mest förvirrande steget i min resa. Att hitta personerna som skulle möta mig. Då får man gå över till en annan byggnad och ut på den andra sidan av den byggnaden och sedan titta över en gata mot ytterligare en byggnad finns där personerna står och vinkar. Totalt kaos i fruktansvärd värme och luftfuktighet.
[tags]filippinerna, manila, flyg, resa, qatar, värme, fukt, tull[/tags]
